Veckorna går fort, nu är det lördag igen!

Idag vaknade vi till en minst sagt snöfylld lördag, det vräker ner! Efter förra lördagens skidtur i snöstorm satte jag stopp för att upprepa detsamma idag också. Stackars Espen, men jag har i år iallafall satt nytt rekord med hur många ggr jag följt med på skidåkningen, ligger väl på 5 turer redan, ganska bra för att vara mig. Men när det är snöstorm säger jag nej tack! Vi får hitta på nått annat kul ihop. Oscar har förresten sovit jätte bra i natt, i 8,5 timme i sträck. Amingarna har vi inte heller helt gett upp, det går lite bättre, vågar jag säga det högt? Blir väl 1-2 flaskor med utpumpad mjölk om dagen ändå. Tack för råd och stöttande ord. Så hoppas jag att det ska bra framöver också. Annars så ser jag och Oscar fram emot att resa till Stockholm på onsdag. Vi ska vara där i 2,5 vecka. Vi kommer sakna Espen massor, men den sista veckan vi är i Stockholm ska han ändå vara i Madrid så då är det ju trevligare för oss att vara hemma hos mamma och pappa än att sitta själva i vår lilla lägenhet i Oslo. Vi ska flyga, någon som har bra tips att ge? Det är ju ingen lång flygtur direkt men ändå ganska många moment med bebis, vagn, bilstol, packning. Nu ska jag starta dagen och fixa lite frukost och sen ta tag i lite tvätt projekt och annat smått och gott. Önskar jag kunde lägga in en bild på två söta killar som ligger på golvet här och leker. Men vi väntar på fortf på ny dator innan fler bilder kan läggas upp. Ha en härlig lördag!

Amningstopp... forts

Så när man bestämt sig för att sluta amma, ja efter söndagens skrikkalas och lång tids kamp, så börjar grabben plöstligt vilja amma nattetid. Vilket i sin tur ledde till att han också ville amma på morgonen/förmiddagen, så den här veckan har det varit amning natt-morgon-förmiddag och till och med eftermiddag nån enstaka dag, och så flaska med utpumpad mjölk 1-3 ggr eftermiddag-kväll. Jag är så glad att jag inte behövt sluta helt ännu iallafall. Men som idag kl 13 var det totalvägran igen, så vem vet hur länge det varar, jag är iallafall glad för alla gånger det går, och fortsätter pumpa till de gånger det inte går. Men en sak är säker och det är att jag tycker om att amma, och njuter av den lilla stunden med min son, de gånger det funkar, så mitt hopp är fortfarande att det här ska ge sig helt så jag kan fullamma! Sen så vägde jag Oscar igår, och då var viktuppgången tillbaka till normalt. Han hade gått upp 150 g på en vecka. Så nu väger vår lilla pojk 6400 g. Annars så ser jag fram emot en helg tillsammans hela familjen. Imorgon står det längdskidor på Espens önskelista. Vi får se om jag och Oscar håller med, måste ju tajmas med matningar och så.

Amningsstopp? :(

Ni tycker kanske att jag är negativ i mina inlägg. Men på sistone har det varit lite kämpigt här i huset. Min goklump vill inte amma alls längre. Eller det har varit en kamp länge. Jag har nog hållt på i 2 månader nu och haft boxningsfight nästan varje gång Oscar ska äta. Han vill helt enkelt inte, han blir ARG, tar händerna och trycker bort, börjar sprattla i hela kroppen och börjar gallskrika! Jag har ändå pushat honom in i det sista, och så har han fått flaska nån enstaka gång då han verkligen inte ätit nånting. Den enda tekniken som funkat för att få i honom maten har varit att lura honom. Först ge honom napp, så han börjar suga, sen ta ut nappen ruskigt snabbt och lika snabbt lägga honom till bröstet, så suger han tag en liten stund, oftast typ bara 20 sek (ibland inget alls), så får man göra om hela processen, nån enstaka gång har han kanske ätit i 5 minuter i sträck! Vilken lycka!! :) Men när han kommer på vad det är han håller på med, "AMMAR, nej usch, det tycker jag ju inte om"så släpper han och blir ARG, men så sätter man in nappen och gör om processen. Det här har varit extremt jobbigt, frustrerande och tidkrävande men jag har verkligen inte velat sluta amma så jag har bara kämpat på, men de senaste dagarna har han typ totalvägrat och det har blivit mycket värre och mycket svårare att få i honom nån mat. Idag i kyrkan skrek han till han nästan tuppade av och tappade andan typ 5 gånger på några få minuter. Då kände jag att nu får det vara nog. Det här funkar helt enkelt inte och jag har gråtit hela dagen!! Jag känner mig som en kass mamma/kvinna som inte klarar att amma sitt barn. Men samtidigt så kan jag ju inte tvinga min son till nått han hatar. Och inte blir det en mysig stund nära sin mamma när jag håller fast honom och tvingar i honom mat. Och tro mig, jag har provat ALLT för att försöka få amningen att fungera bättre. Fast jag tar emot alla goda råd jag kan få, kanske det är nått jag inte provat ännu, kanske jag kan få det att fungera? Hur som helst så har jag idag börjat ge flaska. Jag pumpar än så länge för att hålla produktionen igång. Jag provar det här nu. För mat måste han ju få, men fy vad tungt det känns.

Mamma för första gången

Ja jag är verkligen en mamma för första gången, överanalyserar säkert allt och oroar mig säkert alldeles för mycket. Det ligger tyvärr lite i min natur. Aja. Amningen är ingen hit fortfarande, men vi kämpar vidare. Hoppas verkligen att det ska ge med sig och att Oscar ska ta tag och vara nöjd och glad under amningarna. Vill ju så gärna fortsätta amma. Bajsa gör han typ 1 gång i veckan och det är nog så han fungerar. Men han blir lite plågad av det mot slutet och det gör framförallt inte amningarna lättare men vi får massera lilla magen och bada varma bad och se om det går lättare. Annars så har jag idag varit och vägt honom på helsestasjon (bvc) och för första gången upplevt att han inte gått upp särskilt bra i vikt. Han har verkligen legat bra till på kurvan och gått upp ca 250 g i veckan i genomsnitt sen han föddes (ännu mer första tiden i hans liv). Men nu på 1,5 vecka hade han bara gått upp 95 g, och självklart blir den här nyblivna mamman då orolig igen. Men jag ska avvakta och se hur viktuppgången blir den kommande veckan. Det hör till saken att han kräks ofantligt mycket vår lillpojk, men eftersom han gått upp så bra så har man inte vidtagit några åtgärder. Så tar upp ämnet igen om en vecka, hoppas bara att jag ska klara att skippa oron fram till dess, men det vet jag att jag nog inte kommer göra. Men trots att det är saker som inte funkar så bra är jag glad och njuter av att vara hemma med Oscar. Hans leenden och skratt får mig verkligen att smälta.

Lite funderingar om bajs och amning

Ja det var kanske en konstig titel på det här inlägget med det är just det jag har lite funderingar kring. Oscar bajsade idag, fyra dagar sen sist. Fick tipset att ta tempen på honom, att det kunde lätta på trycket. Det hjälpte. Jag behövde faktiskt ta tempen på honom, han har verkat lite slapp på sistone. Han hade 37,8 grader mitt på dagen. Är det feber? Jag har läst nånstans att över 37,5 på morgonen, och över 38 grader på kvällen är feber. Vad är det då som gäller mitt på dagen? Aja. Får kolla tempen igen ikväll. Men det jobbiga är att han just inte bajsar särskilt ofta numera. Det går gärna 3-4 dagar emellan. Vet att det också är normalt men han verkar inte så nöjd efter 2 dagar utan att ha bajsat. Ska man hjälpa de på traven? Och det leder oss lite in på amning. Oscar är nästintill OMÖJLIG att amma. Det blir värre när han inte bajsat på några dagar. Jag får typ ställa mig på huvudet ibland får att få honom att äta, så känns det iallafall. Nu på sistone har jag legat ner i sängen och det har funkat ok. Inte bra, men bättre än vanligt. Han blir super frustrerad och vill helst suga på nappen istället. Fast han är hungrig. Är rädd att han egentligen föredrar flaska, han får flaska kanske högst 1 gång i veckan, eller varannan vecka om jag är och tränar eller så och inte hunnit amma precis innan jag åker. Hoppas inte det har förstört för amningen. Men det är inte alltid flaskan går hem heller när han är frustrerad och inte vill äta. Någon som har några super tips att ge mig! Jag börjar bli ganska desperat. Snart kanske jag till och med ger upp, fast jag vill verkligen inte det, men det är så JOBBIGT att kämpa varje gång han ska äta. Ja det var lite tankar om bajs och amning. Snart kommer Espen hem och då är det helg (skönt!) och jag skulle mer än gärna överlåta mina bröst åt honom så han kunde ta amningsbiten över helgen! Det vore nått det!

Neo, Oscar och goda cookies :)

Igår kväll hängde jag och Oscar med Karolina och Neo när deras pappor var på möten hela kvällen. Vi har saknat de massor. De har varit på besök i Stockholm hela förra veckan. Jag är så glad att Karolina bor här i Oslo, hon är en fantastisk vän! Det är ganska otroligt att vi hamnade här båda två, vad är oddsen att båda hittar en norrman, gifter sig och flyttar till Oslo, får barn nästan precis samtidigt. Man skulle ju kunna tro att vi planerat det här noggrant. Igår bakade vi chocolate chip cookies, gosade med två söta pojkar, och sprang och torkade upp kräk lite här och var, iallfall jag, Oscar kräks hela tiden och han har en tendens att kräka ner Karolina och Pauls soffa bland annat. Sorry! Annars så bara snöar och snöar det här. Jag längtar faktiskt efter våren nu. Vill ha torra vägar att köra vagnen på. Är ju nästan omöjligt att dra vagnen i det här vädret. Men Espen är glad och nöjd, då kan han åka längdskidor, något han till och med nästan lyckats omvända mig till. Fast jag glömmer mellan varje gång vi åker att jag tycker om det, så han får tjata och jag ojar mig helt till vi står i spåren och jag kommer på att det här var ju faktiskt ganska kul! Förresten så har vi massor med bilder på Oscar men det är inte plats att ladda upp fler bilder på vår dator (som inom en ganska snar framtid ska bytas ut) så jag har inte så mkt att ebjuda ännu, men bilder kommer såsmåningom. Nu ska dagen startas här. Tror vi får ge oss ut i snöovädret en liten vända åtminstone.

Att bli stucken var inge kul

Idag fick Oscar sin 3 månaders vaccin, ett stick i varje lår. Nej det tyckte han inte alls om. Och inte jag heller. Han såg verkligen frågande ut och undrade vem som kunde vara så elak och göra honom så illa. Men som tur är så glömmer de snabbt. Nu verkar allt bra och han ligger och sover sött. Vi får bara hoppas att vi slipper febern! Flera jag känner säger att barnen inte reagerat, hoppas att Oscar är en av de. I natt hade vi den första natten med lite nattvak, Oscar har varit lite täppt i näsan sista dagarna, men allt verkade gå ganska bra ändå, dvs han ammade i 22 tiden på kvällen, somnade och så la jag honom vid 22.30 och han sov så sött. Men så vaknade han plötsligt vid 00.30 (det hör till historien att vi haft väldigt bra sovrutiner sista 1,5 månaden, Oscar har lagt sig i 22-23 tiden och sovit mellan 8-9 timmar per natt, ibland mer, dvs INGA nattamningar överhuvudtaget) så jag blev lite överraskad när han vaknade så snabbt, men stackarn var ju alldeles täppt i näsan, han sov när jag höll honom på bröstet, men så fort jag la ner honom vaknade han för att han fick svårt att andas. Så jag gav honom lite mer mat för att trösta, och saltlösning i näsan för att lätta täpptheten och så sov han i mina armar, kl blev väl 2... 1,5 timme uppe, sen kunde jag lägga ner honom faktiskt, vi byggde upp med böcker under sängbenen vid huvudet. Och då sov han vidare, men jag däremot kunde inte sova, jag låg bara och lyssnade på om han kunde andas. Så nu vill vi verkligen inte ha feber i natt. Men jag klagar inte, jag har verkligen varit välsignad med att han sovit så bra så länge, så en natt med typ ingen sömn är ju ok, men hoppas ändå att det inte ska upprepas, för sömn är guld värt!