och han sov till...

kvart i 6, det är ju 9 timmar i sträck! Då åt han och somna om och sov till 8. Espen är ledig den här veckan så nu ska han passa Oscar och jag ska skynda mig iväg till gymet. Och solen strålar ute, ja det här kan bli en riktigt bra dag känner jag! :)

Oscar gör framsteg...

Ikväll somnade han på 30 minuter, det är en halvering av tid. Vi får se hur länge han sover nu, förhoppningsvis till morgonkvisten. :) Känner mig väldigt glad just nu!

"5 minuters metoden"

Igår var dagen med stort D här. Oscar har hittills i sitt liv enbart somnat i mammas och även en och annans trygga arm, antingen ammandes (det har dock bara hans mamma gjort) eller vaggandes, eller ev i bilstol och vagn nån enstaka gång. Nu börjar ju vår lilla pojke bli en större pojke, 5 månader på torsdag, och det har blivit gradvis svårare att få honom att somna. Så vi bestämde oss efter mycket eftertanke och många frågor till folk med erfarenhet för att testa den sk "5 minuters metoden", dvs att man lägger barnet i sin säng och låter det somna själv, givetvis med högljudda klagomål, därför går man in vart 5 minut eller vad man tycker är lämpligt och klappar och säger nu ska du sova, god natt, och så går man ut igen och väntar 5 minuter och går så in igen. Igår provade vi det här för första gången, och tro mig, den här mamman höll på att bryta försöket redan efter en kvart. Som tur var hade vi fina svärmor här som moraliskt stöd och lite vägvisare så hon hjälpte mig att klara av att hålla ut lite till. I exakt 1 timme skrek Oscar, sen somnade han, sov i 10 minuter och så började han skrika igen, men det varade i bara 1 minut. Sen ta i trä sov han till kvart i 5 imorse. Då åt han och somnade fint om och sov i 3 timmar till. Duktiga Oscar! Idag har han sovit i bilen på väg till olika ställen så vi har inte kört metoden dagtid. Men ikväll kör vi samma race en gång till och fortsätter så tills han faktiskt klarar att somna på egen hand utan att skrika. Nu vet vi ju inte hur det går ikväll men tycker att det gick relativt bra första kvällen och jag möttes av en lycklig sprallig pojke imorse trots att jag trodde att han skulle hata mig för resten av sitt liv typ! Så wish us luck. Annars så har vi träffat våra goda vänner Christoffer och Maria idag. Väldigt trevligt, som alltid. Imorgon är planen en liten tur till Sverige för att köpa mat, "harrytur" som norrmän kallar det.

Sjuk för första gången

Igår lämnade vi Sverige och åkte hemåt till Oslo igen. Vi har verkligen haft det helt underbart! Det gör lite ont i hjärtat varje gång man måste lämna. På hemvägen blev Oscar sjuk. Vi stannade för att han skulle få mat och han blev hur ledsen som helst och bara grät och grät och då märkte jag att han var varm. Så jag fick i honom liite mat och så körde vi vidare och han bara sov och sov mest hela tiden, sen när vi gjorde vårt andra-sista stopp så var han helt genomsvettig fast han bara satt i body och byxor utan filtar eller nånting över sig, vi andra hade kofta eller jacka på. Och han ville fortfarande inte ha särskilt mkt mat. Sen sov han vidare när vi åkte sista biten hem. Väl hemma så packade vi upp lite snabbt och gjorde Oscar klar för natten och tog tempen, och han hade feber. Och i natt har han varit super täppt i näsan och legat och hostat och haft det jätte jobbigt. Och imorse var febern ännu högre och näsan ännu mer täppt och ögonen är alldeles röda och rinnande. Han orkar knappt hålla ögonen öppna. Det gör ont i mig när han har det så jobbigt. Nu sover han i sin säng och jag hoppas han ska sova bort allt det jobbiga så han kan bli frisk och glad igen! :) Vi skulle egentligen åka och hälsa på Oscars lilla kusin Amanda i eftermiddag, hon föddes förra veckan, men det får vi vänta med till han blivit frisk!

Dagen idag: skratt, röstutforskning, bajsattack och söt liten bebistjej på besök

Oscars nya grej är att skrika hela tiden. Alltså han gråter eller gnäller inte men han har kommit underfund med att han har en röst och skriker så högt han bara kan och njuter varje sekund då han lyssnar till sin vackra stämma. Det är ganska gulligt men också lite jobbigt för öronen men det gör ingenting. Kul med alla nya grejer han lär sig. Imorse skrattade han riktigt mycket. Han har skrattat länge men inte så super långa skratt (mkt för att han avbryts av att han börjar hicka) men imorse skrattade han verkligen hur mycket och hur gulligt som helst! Det gör att hans mamma smälter av lycka! Snart kommer pappa Espen hit och vi längtar ihjäl oss. Jag tror att Oscar kommer bli väldigt glad för att se sin pappa, nu var det ju mer än två veckor sen sist. Jag kommer också bli glad såklart :) En annan sak är att Oscar har börjat bajsa ca 3-4 gånger om dagen... haha det är ingenting som kan kallas rutin med vår lilla pojke, tycker att allt förändras hela tiden! Men en sak som är konstant är att han är superdupergullig! :) Idag träffade jag för övrigt Lisbet Jensen och hennes lilla dotter som är så söt och så liten. Det var trevligt att ha lite besök och att se på en liten plutt, kommer inte ihåg att Oscar nånsin varit så liten, men det har han ju.

Att promenera överallt är toppen

En sak jag gjort mycket sen jag kom till Sthlm är att promenera. Här i Haninge kommer man ju överallt genom att gå. Det älskar jag! Idag gick jag till Maxi och köpte äpplen och sen jag gick jag hem igen och solen sken och Oscar sov en låååång stund så allt var frid och fröjd, och inte minst så fick jag gratis motion! Fick precis telefon samtal från Espen som landat i soliga Madrid. Han ska vara där på jobbresa till torsdag sen kommer han direkt hit till Sthlm och det är jag såå glad för. Saknar min man och Oscar saknar sin pappa. Tänkte lägga in några bilder också, en från när Oscar var nyfödd och en från häromdagen - han har blivit en stor grabb!

Tur att det är sol ute!

Idag är jag seg. Natten var inte den bästa. Och när O:s pappa inte är här så får ju mamma ta precis alla uppvaknanden på natten, även de sjuttioelvatusen som var i natt då han inte var hungrig utan bara inte vill sova...! Nåja solen skiner och det är en ny dag. Snart kommer Charlotta och hennes små söta prinsessor på lunch. Så dagen blir nog bra ändå. Den här veckan ska vi passa på att träffa lite folk och gå massa promenader har vi tänkt! Hoppas O är med på mina planer! ;)

Mysigt i Stockholm

Jag och Oscar myser massor här hos mamma och pappa i Stockholm med alla hans mostrar och kusiner. Huset har kryllat av barn och vuxna de senaste dagarna och det är bara såå härligt. Oscar verkar gilla uppmärksamheten och alla goa famnar han slussas runt till. Resan hit var en erfarenhet jag helst vill glömma. Ingenting gick som vi hade planerat och jag var alldeles svettig och gråtfärdig när jag landade på svensk mark. Vi höll på att missa flyget, det visade sig att det gick tidigare än vad vi fått information om, det var mega lång kö i säkerhetskontrollen och ja allting tar mycket längre tid än man tror när man har barn. När jag och Oscar precis kommit igenom säkerhetskontrollen hör jag plötsligt "Alexandra Dalby, gate closing, Alexandra Dalby kom till gate 34, Alexandra Dalby, sista utrop gate closing" om och om igen och jag kutade som en galning för att komma till gate 34 som låg gömd bakom ett cafe med en Oscar flängandes runtomkring i sin bärsele. Så kommer jag fram till gate 34 och möts av en ARG anställd som skäller ut mig lite grann och säger att han inte borde släppa in mig på flyget för egentligen har de stängt gaten men så säger han surt, spring in på flyget med dig. Där möts jag av en sur flygvärdinna som uppgivet frågar, har du flugit med spädbarn förut? Varpå jag svarar, nej, och hon går med en liten suck och letar upp ett bälte till Oscar och förklarar lite snabbt hur allt fungerar när man flyger med ett spädbarn. Sen lyfter vi, jag är super stressad och nära att börja gråta och så vill inte Oscar amma och börjar bli lite otålig så jag får kämpa en del med honom, men han gallskrek iallafall inte när vi lyfte och de första 10 minuterna i luften, sen börjar ju typ landningen och då blev Oscar ARG. Han gallskrek i ca 20 minuter. Väl nere på land så fick jag ingen hjälp att lassa av vagn, bilstol och resväska från bandet utan fick bära upp det själv med Oscar i famnen. Tur nog så kom det en tjej och hjälpte mig att dra av plasten på vagnen och montera ihop den. Tur att det finns några hjälpsamma, trevliga människor! Så jag hade inte världens bästa erfarenhet med att flyga med spädbarn. Men väljer att skratta åt det såhär i efterhand, bättre lycka nästa gång. Nu är vi iallafall här och jag njuter. Vi har bakat bullar och gått promenader, jag har varit och handlat på Ica Maxi (kanske en av de saker jag faktiskt saknar mest i Norge). Nu ska jag och Oscar ut i solen och promenera!!