Mamma för första gången

Ja jag är verkligen en mamma för första gången, överanalyserar säkert allt och oroar mig säkert alldeles för mycket. Det ligger tyvärr lite i min natur. Aja. Amningen är ingen hit fortfarande, men vi kämpar vidare. Hoppas verkligen att det ska ge med sig och att Oscar ska ta tag och vara nöjd och glad under amningarna. Vill ju så gärna fortsätta amma. Bajsa gör han typ 1 gång i veckan och det är nog så han fungerar. Men han blir lite plågad av det mot slutet och det gör framförallt inte amningarna lättare men vi får massera lilla magen och bada varma bad och se om det går lättare. Annars så har jag idag varit och vägt honom på helsestasjon (bvc) och för första gången upplevt att han inte gått upp särskilt bra i vikt. Han har verkligen legat bra till på kurvan och gått upp ca 250 g i veckan i genomsnitt sen han föddes (ännu mer första tiden i hans liv). Men nu på 1,5 vecka hade han bara gått upp 95 g, och självklart blir den här nyblivna mamman då orolig igen. Men jag ska avvakta och se hur viktuppgången blir den kommande veckan. Det hör till saken att han kräks ofantligt mycket vår lillpojk, men eftersom han gått upp så bra så har man inte vidtagit några åtgärder. Så tar upp ämnet igen om en vecka, hoppas bara att jag ska klara att skippa oron fram till dess, men det vet jag att jag nog inte kommer göra. Men trots att det är saker som inte funkar så bra är jag glad och njuter av att vara hemma med Oscar. Hans leenden och skratt får mig verkligen att smälta.