Paua = nappen

Vår lilla stora pojke älskar sin paua! Den har dock fått vara med lite för mycket, så nu äntligen har vi fått lite struktur på det hela. Paua får Oscar bara när han ska sova och än så länge även om han frågar när vi åker bil och eller vagn längre stunder. Men målet är bara när han sover. Faktiskt har hela processen gått ganska bra. Han har haft sina utbrott men nu ger han t o m paua till mig. Duktiga fina Oscar!

Morgonpromenad

Startade dagen med en snabb promenad och det kändes såå skönt! Fick gå helt själv, med undantag av sällskap av mamma och Rakel på telefon en del av promenaden. Den här veckan har jag hållt uppe träningen precis som jag önskar. Jag har varit på gymmet 4 ggr och promenerat raskt 2 ggr. Numera tränar jag med en PT på tisdagar. Och det känns dagarna efter kan man säga. Det är en julklapp jag fick av Espen, den bästa julklappen jag kunde fått. Man lär sig mycket och tar i extra. Trodde jag tog i förr men icke, finns bra mycket mer man kan pusha sig på. Träning är för övrigt något jag älskar! Och faktiskt något jag kan tänka mig att utbilda inom. Träning och kost. Viktigt med balansen med detta dock, gillar inte förbud men lagom är bäst, och försöker lära mig att leva efter det! Nu ska resten av dagen spenderas med min man och våra barn. Tror det blir lite semlor bak som vi kan ha till efterrätt imorgon :-)

Alla hjärtans dag

Egentligen är jag kanske inte jätte mycket för såna här dagar men faktiskt tycker jag idag varit mysig. Att anstränga sig lite extra för att visa sina närmaste att man är glad i de (ett norskt uttryck som jag anammat) har ju varit enbart positivt. Idag har jag haft några stunder som varit extra mysiga. När Oscar tog ett eftermiddagsbad och var lycklig. När han och jag satte oss i fåtöljen innan läggdags och läste bok. När jag och Ella satt och mös i soffan mitt på dagen och hon ler och gurglar till sin mamma. Ett fint samtal med min egen mamma. När jag stekte pannkakor till Oscar och han fick äta nystekta pannkakor och titta på Emil. När jag och Espen satte oss ner ikväll och åt pannkaka med grädde och sylt och pratade om våra fina år tillsammans. Ja jag tycker det har varit mycket kärlek i luften. Så ska nog inte vänta ett helt år till att uppskatta och göra nått extra för mina käraste utan hoppas kunna göra likaså t ex en tisdag i maj också!

There is no place like home

Imorse gick allt enligt planen. Ella sov bra och åt bra. Oscar var snäll och go. Så vi tog chansen att åka till gymmet. Oftast åker jag med bara Ella eller inga barn. Väl på plats så lekte Oscar nöjt och Ella var glad så jag kunde träna en timme. Det gjorde mig glad att det gick så bra. Glada barn = glad mamma, mamma som får träna = glad mamma. Dubbel glädje! Sen fick vi besök av en söt mamma med hennes två söta barn som är i samma ålder som Oscar och Ella. Det var så trevligt, och jag fick en krukväxt med en kruka som hade underbar text på sig: There is no place like home. Jag spenderar mycket tid i mitt hem, och jag älskar mitt hem. Jag älskar att kunna skapa (försöker åtminstone) ett tryggt och fint hem för min familj. Och nu står denna fina kruka på mitt köksbord och påminner mig om det fina hem jag har turen att ha! Och det allra viktigaste i mitt hem är inte alla möbler och saker utan det är ju där mina barn och min man är som mitt hem är.

Söndags-bad

Oscar älskar att bada, eller "baba" som han säger. Oftast vill han ha med pappa men imorse fick jag vara med. Hästarna också som ni ser! Fast nuförtiden kan han glömma hästen ibland, t ex så sover han inte med den längre. Apropå sova så sover båda barnen nu. Ella har inte riktigt fattat det där med att somna om kvällen och det blir ofta lite gnäll. Tror jag ska lägga mig tidigt jag med, och för att kunna kalla det tidigt är det dags att krypa ner nu!

Helg!

De senaste 5 månaderna har jag levt för helgen. Då skulle allt göras och framförallt skulle det innebära familjetid! Nu är det fredag och helgen stiger på. Det är en härlig känsla att jag inte behöver räkna ner dagarna och bygga upp krafterna för att återigen vara ensam på måndag. Känslan varje måndagsmorgon när Espen klev in i taxin var dyster och jag kände mig väldigt ensam. Men så startar dagen och så var det igång. Det var hektiskt, tufft och tröttsamt men det gick faktiskt! Nu när jag ser tillbaka på det ger jag mig själv en klapp på axeln. Däremot har jag inte haft några superkrafter denna veckan, utan det är precis som om musten gått ur. Jag är tröttare än tröttast och orkar knappt vara uppe efter 21 tiden på kvällen. Espen har verkligen ställt upp. Men från måndag får jag skärpa till mig och orka lite mer!

På tal om att orka så ska nu overaller, vantar, mössor och sockor på, för nu ska vi ut och få friskluft!

5 månader senare är jag tillbaka

Gensvaret var inte stort men jag vill köra på med bloggen för min egen del. Det här med att skriva dagbok stannar alltid vid tanken. Det här blir ett sätt dokumentera vårt liv här och nu. Förhoppningsvis något som man uppskattar att se tillbaka på i framtiden.

Förresten är vi nu en familj med vanlig vardag som de flesta andra. Espen går till jobbet ca 7.30 och kommer hem runt 17 tiden. Vilken lyx!! Ska försöka hålla kvar den känslan.

Idag var Ella på 3 månaders kontroll (2 veckor sent) och väger nu 5845g och är 60cm lång. Min perfekta lilla tjej! Kräks gör hon, men nog lite mindre än Oscar gjorde, men vi får hålla koll på vikten. Hon är i stort sett nöjd och glad. Sover gör hon också ganska bra. Senaste veckan endast 1 om ens nån nattamning. Om någon sätter sig och pratar med henne skiner hon upp som en sol! En social liten varelse. Ibland får jag dåligt samvete för att tiden inte räcker till. En sak är säker, första barnet får som bebis bra mycket mer uppmärksamhet och service än andra barnet. Men det är två högt älskade barn jag har!

Nu hoppas jag vi slipper feber på Ella eftersom hon vaccinerats. Och om allt är lugnt ska jag smita iväg när pappan kommit hem, då ska jag träna och njuta av den tiden för mig själv!!