Fortsätta eller inte?

Har varit tyst här ett bra tag. Ingen inspiration. Ingen lust. Så antingen blir det förnya namn och blogg och ta nya tag eller så lägger jag ner.

Oscar fyller 2 år på tisdag om en vecka, samma dag som vår lilltjej är beräknad. Espen jobbar i Köpenhamn sen en månad tillbaka, veckopendlar (ett projekt som varar ut januari). År 2011 har varit ett innehållsrikt år och mer ska det bli när vår familj på 3 blir till 4. Kanske jag faktiskt vill dokumentera mer av vår vårt liv, eller så är det helt enkelt för mycket på gång, vi får se, funderar vidare. Men avslutar med två bilder på en liten pojke (som blivit stor) som äter chokladtårta och leker med det absolut bästa han vet: djur!! Han är go vår Oscar!

Gran Canaria

Tänkte bjuda på lite bilder från vår semester på Gran Canaria. Vår kamera är tyvärr i stort behov av att bytas ut och vi använde därför inte den så mycket... lånade Espens föräldrars och syskons kameror, men de bilderna har vi inte fått ännu, så de här får duga så länge.

En dag var vi i en djurpark, Palmitos Park, det var nog närmare 40 grader varmt och ganska mycket branta backar att bestiga. Oscar var jätte duktig och nöjd. Han älskar djur och blir alldeles lycklig när han ser en fågel, häst, ko eller hund och inte minst elefant. Han kan ljuden till dessa djur också och de får vi höra om och om varje dag.

En kväll tog vi en glasbotten-båt till en närliggande stad för att äta middag. Man såg inte speciellt mycket i båtens glasbotten, man blev mest illamående av att sitta där nere så alla hamnade ute på däck ganska snabbt, men det var kul med en utflykt.

Såhär spenderades de flesta dagar, i poolen lekandes både i vattnet och i lekplatsen som låg bredvid. Oscar hade också 6 kusiner att leka med och man kan säga att han trivdes som fisken i vattnet.

Här bodde vi första veckan, i en penthouse med utgång till en stooor terass från alla sovrum. Så det första vi gjorde när vi vaknat var att gå ut i morgonsolen och njuta lite svalare vindar och bara njuta av världens finaste utsikt.

Här ser ni en del av den stora terrassen, vi åt de flesta måltiderna här ute, i hörnet längst bort är det en jacuzzi, vi hade det ganska så bra vill jag påstå! :)

Efter två veckors sol och bad och härlig familjetid var det dags att åka hem igen. Oscar var jätte duktig på den långa flygresan hem. Vi är så tacksamma att vi kunde uppleva den här semestern, tack vare mina snälla och underbara svärföräldrar. Tack Eva och Stein!!

Glad att flytten är förbi!

Nu är den värsta biten av flytten klar! Härligt. Det har varit så mycket jobb senaste månaden. Jag ska lägga in bilder när lägenheten ser lite mer respektabel ut. Vi bor faktiskt hos mina svärföräldrar i helgen för vi behöver få upp rullgardiner i Oscars rum och låta målarfärg lukten luftas ut ordentligt. Känner mig väldigt glad och tacksam för att vi har hittat ett större hem och att vi har kunnat göra i ordning det så som vi vill ha det, mer eller mindre, några projekt återstår.

Och som många av er sett på facebook så är jag gravid, vi ska få en dotter, beräknad till 1 nov - vilket är Oscars födelsedag. Mina föräldrar fick faktiskt två barn på samma datum, Sebastian fick en lilla syster på sin 2 årsdag. Jag har mått riktigt kasst under starten av graviditeten, fram till vecka 13-14 var illamåendet nästintill outhärdligt, och jag vågar inte ens berätta vilka konstiga och pinsamma platser som jag kräkts på. Men nu är den tiden förbi och nu går det mycket bättre. Men att packa och flytta kartonger i en veckas tid har jag känt av en del och nu i efterhand så är jag bara helt galet trött. Men om två veckor åker vi på semester, vi ska till Kanarieöarna med hela Espens familj, så då får vi vila upp och oss och bara njuta! Ha en fin söndag!

Mitt i flytten

På lördag går flyttlasset och oj vad jag längtar till vi är klara med den här flytten och renoverandet. Mina kära svärföräldrar jobbar stort sett varje dag i nya lägenheten och idag hade vi snickare på plats som byggde om ett förråd till ett sovrum, så vi kommer ha tre sovrum vilket känns hur lyxigt som helst! Det målas och sätts in garderober och vi ser knappt vår man/pappa. Det är en av sakerna jag längtar mest till, att vi kan vara tillsammans på samma plats, det är vi nästan aldrig nu... jag är i vår gamla lägenhet och packar och Espen är i den nya och renoverar! Och packandet, vad ska jag säga, förstår inte hur folk orkar flytta så många ggr i sitt liv... att packa är det absolut tråkigaste och jobbigaste jag vet om! Speciellt med en 1,5 åring som springer och tar ut det jag packar ner eller hänger i mina ben. Svårt att vara effektiv. Men idag kom två snälla kvinnor till undsättning och vi rev ut det mesta ur köksskåpen och nu är mycket av köket nerpackat, dock inte allt, sen har vi bara resten kvar... återkommer när jag är förbi denna flyttbubbla!

Efter träningen...

Idag när jag körde hem från träningen så fick jag en tanke att jag ville ringa pappa. Jag brukade ofta ringa pappa på vägen hem från träningen, stämma av hur han mådde och skoja lite, få råd av olika slag och försöka muntra upp honom lite! Så idag när tanken kom till mig, så kändes det där tomrummet inom mig så oerhört stort!

En liten uppdatering från oss

Helgen innan påsk firade vi Oscars kusin Amanda, som fyllt 1 år. En riktigt söt liten prinsessa är vad hon är. Oscar ville gärna leka med alla hennes nya fina leksaker, och Amanda lät Oscar vara med och leka. Sötnosar!

På samma kalas åt Oscar med sked för första gången i sitt liv. Det serverades nämligen tårta och Oscar slevade in sked efter sked som om han aldrig gjort något annat. Och numera äter han faktiskt vanlig mat med sked också, han gillar inte att bli kladdig så håller sig till skeden. Helt ok för mig!

Sen åkte vi till Stockholm över påsk. Oscar "klädde ut sig" till påskgubbe för första gången i sitt liv, han fick eyliner-fräknar i ansiktet och en fin mustasch och så hade han en liten korg att samla godis i! Givetvis gick han ut som påsk-gubbe med sin bästa kompis Neo. Och de hade så kul!

Vi hann också med att fira Pertti som fyllde 30 år! De bjöd in till ett grillparty med massor av god mat. Pertti är en grillmästare! Och innan vi åkte hem till Norge igen hann vi med att vara med när lilla plutten Eskil välsignades.

Och nu är det fullt upp med att måla och fixa i vår nya lägenhet. Vi flyttar i slutet av maj. Ska bli härligt att få större plats!

Nya tider

Tack för tipsen Sofia och Anna Linda!! Espen blev bättre under helgen, och kunde börja på sitt nya jobb i måndags. Så det verkade gå över av sig själv denna gång. Nu vet jag åtminstone att vissa sjukgymnaster har koll på denna diagnos!

Så nu har Espen bytt jobb. Han har lämnat IBM efter 4 år, och har nu börjat på Accenture och börjat på något helt nytt. Han är numera konsult. Det kommer bli en annorlunda vardag för oss. Mycket mera jobb på Espen, och kanske även projekt i andra städer i perioder. Men det här är verkligen något Espen vill göra, och jag är så glad för hans skull, att han fått ett jobb som han brinner för!

Det är mycket nytt som händer i vår familj nu. Espens nya jobb, vi har sålt vår lägenhet, vi har köpt en ny lägenhet, vi ska måla och fixa lite i nya lägenheten under maj månad och flytta in mot slutet av månaden. Så tiden framöver kommer absolut inte vara lugn. Det är så skönt att vi ska bo i en större lägenhet inom kort. Oscar ska få eget sovrum och det längtar jag till. Kanske han äntligen sover genom nätterna då!

Men innan flytt och allt vad det innebär så ser jag fram emot att komma hem och fira påsk med familjen i Stockholm. Magdalena och Pertti köpte igår ett radhus i Vendelsö, dvs väldigt nära mamma. Jätte kul! Så nu har mamma två döttrar inom 5 minuters avstånd (med bil), sen tror jag att Anna-Maria flyttar i sommar hon med, så då har hon ju faktiskt 3 nära, det känns skönt! Önskar ofta att jag kunde vara närmare också. Men nu har hon iallafall många runt sig!

Annars så rullar vardagen på. Jag vaknar fortfarande upp vissa morgnar och känner den där olustkänslan, känns som att man drömt men sen inser att det faktiskt inte var en dröm. Jag tänker ofta på hur jag och pappa brukade dansa och skratta tillsammans. Vi hade vår egna tok-dans, som bara han och jag kunde. Pappa kunde få mig att skratta och bli glad på ett alldeles speciellt sätt. Men trots att det är väldigt jobbigt, så fungerar vardagen på något sätt ändå. Livet går vidare vare sig man vill eller inte.