Lite funderingar om bajs och amning

Ja det var kanske en konstig titel på det här inlägget med det är just det jag har lite funderingar kring. Oscar bajsade idag, fyra dagar sen sist. Fick tipset att ta tempen på honom, att det kunde lätta på trycket. Det hjälpte. Jag behövde faktiskt ta tempen på honom, han har verkat lite slapp på sistone. Han hade 37,8 grader mitt på dagen. Är det feber? Jag har läst nånstans att över 37,5 på morgonen, och över 38 grader på kvällen är feber. Vad är det då som gäller mitt på dagen? Aja. Får kolla tempen igen ikväll. Men det jobbiga är att han just inte bajsar särskilt ofta numera. Det går gärna 3-4 dagar emellan. Vet att det också är normalt men han verkar inte så nöjd efter 2 dagar utan att ha bajsat. Ska man hjälpa de på traven? Och det leder oss lite in på amning. Oscar är nästintill OMÖJLIG att amma. Det blir värre när han inte bajsat på några dagar. Jag får typ ställa mig på huvudet ibland får att få honom att äta, så känns det iallafall. Nu på sistone har jag legat ner i sängen och det har funkat ok. Inte bra, men bättre än vanligt. Han blir super frustrerad och vill helst suga på nappen istället. Fast han är hungrig. Är rädd att han egentligen föredrar flaska, han får flaska kanske högst 1 gång i veckan, eller varannan vecka om jag är och tränar eller så och inte hunnit amma precis innan jag åker. Hoppas inte det har förstört för amningen. Men det är inte alltid flaskan går hem heller när han är frustrerad och inte vill äta. Någon som har några super tips att ge mig! Jag börjar bli ganska desperat. Snart kanske jag till och med ger upp, fast jag vill verkligen inte det, men det är så JOBBIGT att kämpa varje gång han ska äta. Ja det var lite tankar om bajs och amning. Snart kommer Espen hem och då är det helg (skönt!) och jag skulle mer än gärna överlåta mina bröst åt honom så han kunde ta amningsbiten över helgen! Det vore nått det!

Neo, Oscar och goda cookies :)

Igår kväll hängde jag och Oscar med Karolina och Neo när deras pappor var på möten hela kvällen. Vi har saknat de massor. De har varit på besök i Stockholm hela förra veckan. Jag är så glad att Karolina bor här i Oslo, hon är en fantastisk vän! Det är ganska otroligt att vi hamnade här båda två, vad är oddsen att båda hittar en norrman, gifter sig och flyttar till Oslo, får barn nästan precis samtidigt. Man skulle ju kunna tro att vi planerat det här noggrant. Igår bakade vi chocolate chip cookies, gosade med två söta pojkar, och sprang och torkade upp kräk lite här och var, iallfall jag, Oscar kräks hela tiden och han har en tendens att kräka ner Karolina och Pauls soffa bland annat. Sorry! Annars så bara snöar och snöar det här. Jag längtar faktiskt efter våren nu. Vill ha torra vägar att köra vagnen på. Är ju nästan omöjligt att dra vagnen i det här vädret. Men Espen är glad och nöjd, då kan han åka längdskidor, något han till och med nästan lyckats omvända mig till. Fast jag glömmer mellan varje gång vi åker att jag tycker om det, så han får tjata och jag ojar mig helt till vi står i spåren och jag kommer på att det här var ju faktiskt ganska kul! Förresten så har vi massor med bilder på Oscar men det är inte plats att ladda upp fler bilder på vår dator (som inom en ganska snar framtid ska bytas ut) så jag har inte så mkt att ebjuda ännu, men bilder kommer såsmåningom. Nu ska dagen startas här. Tror vi får ge oss ut i snöovädret en liten vända åtminstone.

Att bli stucken var inge kul

Idag fick Oscar sin 3 månaders vaccin, ett stick i varje lår. Nej det tyckte han inte alls om. Och inte jag heller. Han såg verkligen frågande ut och undrade vem som kunde vara så elak och göra honom så illa. Men som tur är så glömmer de snabbt. Nu verkar allt bra och han ligger och sover sött. Vi får bara hoppas att vi slipper febern! Flera jag känner säger att barnen inte reagerat, hoppas att Oscar är en av de. I natt hade vi den första natten med lite nattvak, Oscar har varit lite täppt i näsan sista dagarna, men allt verkade gå ganska bra ändå, dvs han ammade i 22 tiden på kvällen, somnade och så la jag honom vid 22.30 och han sov så sött. Men så vaknade han plötsligt vid 00.30 (det hör till historien att vi haft väldigt bra sovrutiner sista 1,5 månaden, Oscar har lagt sig i 22-23 tiden och sovit mellan 8-9 timmar per natt, ibland mer, dvs INGA nattamningar överhuvudtaget) så jag blev lite överraskad när han vaknade så snabbt, men stackarn var ju alldeles täppt i näsan, han sov när jag höll honom på bröstet, men så fort jag la ner honom vaknade han för att han fick svårt att andas. Så jag gav honom lite mer mat för att trösta, och saltlösning i näsan för att lätta täpptheten och så sov han i mina armar, kl blev väl 2... 1,5 timme uppe, sen kunde jag lägga ner honom faktiskt, vi byggde upp med böcker under sängbenen vid huvudet. Och då sov han vidare, men jag däremot kunde inte sova, jag låg bara och lyssnade på om han kunde andas. Så nu vill vi verkligen inte ha feber i natt. Men jag klagar inte, jag har verkligen varit välsignad med att han sovit så bra så länge, så en natt med typ ingen sömn är ju ok, men hoppas ändå att det inte ska upprepas, för sömn är guld värt!

Äntligen kommit igång med träningen

Igår körde jag ett corebar pass för första gången efter att Oscar föddes. Jag körde det 1-2 ggr i veckan innan jag blev gravid och första halvdelen av graviditeten, och oj vad jag saknat det. Det är en så härlig känsla när man sätter sig i bilen efter ett hårt träningspass och kör hem och tar en dusch och sen njuter av kvällen! Är glad att jag äntligen kommit igång med träningen igen. Och i onsdags så provade jag barnpass på gymet också, Oscar hanterade bra, så nu kan jag även träna dagtid. Nu ska vi ut på en liten promenad till ett köpcenter i närheten. Vi är glada att det är helg igen, fast Espen ska bort ikväll. Men jag och Oscar får ha det mysigt ändå. God helg till er alla! (om det är nån som läser vår blogg!)

Oscar Elias Dalby

Tiden har verkligen sprungit ifrån oss. Nu är det väl snart ett år sen vi skrev nått på våran blogg. Men mycket har hänt sen sist. Vi hade en fantastisk sommar med en efterlängtad resa till USA. Som vi nu har massa fina minnen från. Borde lägga upp lite bilder från den resan här. Det ska bli nån gång här framöver. Efter USA resan var det tillbaka till vardagen och förberedelserna till att vår lilla bebis skulle komma. Magen växte och växte. Allt det känns så avlägset nu när vår älskling - Oscar Elias Dalby kommit till oss. Första tiden med Oscar var allt annat än man förväntat. Jag hade nog en lite naiv bild av hur det skulle vara att bli mamma för första gången. Sen så gjordes inte saken lättare av att Oscar hade ont i sin lilla mage. Det tog 6 veckor, och de veckorna är som en dimma jag knappt kommer ihåg, ingen sömn, konstant bärande, ammande, oro, många tårar, samtidigt som man var fylld av en oerhörd lycka och kärlek för det här lilla barnet som krävde all ens uppmärksamhet. Efter 6 veckor började saker plötsligt vända, Oscar sov mer, vi lärde känna varandra och lärde oss att läsa av Oscar och vad det var han egentligen försökte säga. Sen kom julen och vi åkte hem till Sverige för att fira med min familj. Och vi fick den bästa julklappen. Natten till julafton sov Oscar för första gången 7 timmar i sträck och det blev senare till 8 och även 9 timmar vissa nätter. Vilken lycka! Nu är vi tillbaka i vardagen. Espen jobbar, jag och Oscar försöker få rutinerna på plats, och vi myser massor. Åh vad jag älskar att vara mamma till min fina Oscar. Han ger oss massa fina leenden och "pratar" massor och växer dag för dag. Jag är glad att jag är kvinna och att jag har förmånen att vara hemma med vår son. Det är krävande stundtals men det ger ju så oerhört mycket. Nu ligger han och sover på vår säng och när jag ser på honom fylls jag av en så stor kärlek att det inte går att beskriva med ord.

The baby :)

We went to Ullevaal Universitetssykehus today to get an UltraSound. It was so amazing to look at the computer screen and see our little baby for the first time, and very exciting to see that it is a boy, a little Dalby Jr! He was moving his legs and arms around and his heart was beating lively. He is 17cm long right now which means we can expect him to be born around October 30th. 

Here is a little clip of our little boy.

Its official...

After two years of happiness and fun Team Dalby is ready for more and is therefore expanding. The little Dalby junior is expected to arrive in november and we are very excited!